Bli medlem

En framtid utan ekonomisk tillväxt – hur skulle den se ut?

Dagens diskussion

10 svar i diskussionen Följs av 6
Efter webbinariet Bortom BNP-tillväxt den 29 mars svarar Pernilla Hagbert från KTH i denna tråd mellan kl. 10:45-11:30. Hon har varit en av forskarna i projektet där man undersökt på vilka sätt man kan bygga ett hållbart samhälle. Gör ditt inlägg genom att klicka på den gröna knappen.

Diskussionen är stängd

Svar / Kommentarer

Pernilla Hagbert skrev:

Ja en rad antaganden har gjorts för olika konsumtionsgrupper, t.ex. möbler, kläder, ICT osv.

Några av antagandena finns på sida 29 i rapporten.

Det är min kollega Eleonore Faure som undersökt just konsumtionen i de olika scenarierna. Hon utvecklar detta i en kommande artikel som ni kan hålla utkik efter: "Low-carbon futures for a Swedish society beyond GDP growth"

Men det som finns i rapporten baseras på ganska generella siffror för befolkningen i helhet, så vi har inte specificerat på individnivå och jag har tyvärr inte siffror på vad det "trattar ut till" avseende x antal prylar per person. Det är dock intressant att notera att det för olika scenarier också med sannolikhet kommer innebära olika regionala skillnader (ex. som i lokal självförsörjning där konsumtionen också kopplas starkare till lokala förutsättningar).

Tack för svar!

Forum för miljösmart konsumtion, sekretariatet skrev:

En fråga ifrån webbinariet: Ni skriver i rapporten att ”Framtida samhällen behöver inte bygga på ekonomisk tillväxt utan kan ha andra utgångspunkter och värden.” Vilka värden tänker ni här?

Ja det är just de värden som vi undersöker i de olika scenarierna, som också pekar på olika inriktningar. Ex. aspekter av ömsesidighet som präglar beslutsfattande i Kollaborativ Ekonomi. Eller att konsumtion inte ses som en sådan stark statusmarkör. Dessa principer är i de perspektiv som lyfts fram i rapporten inte "satta", utan föränderliga. Vad vi ser som välbefinnande behöver ex. bygga på andra värden än i dagens samhälle (som snarare bidrar till miljömässiga såväl som sociala problem). Hur kan minskad konsumtion ex. bidra till en ökad frihetskänsla? Eller denna rådighet som jag pratade om, som vi ser i flera av våra studier. Att själv få definiera sitt välbefinnande i relation till rättvis resursfördelning.

Från rapporten (sida 41):

Historiskt sett har stora samhällsförändringar ofta kommit till stånd genom att olika (till en början marginella) företeelser – nya tankesätt, förändringar i synen på relationen mellan individ, samhälle och miljö, nya tekniska möjligheter och förändringar till följd av krig, kriser eller naturkatastrofer etc – har sammanfallit och förstärkt varandra. Redan i dag finns praktiker och lösningar som visar på nya möjliga inriktningar för vardagsliv, ekonomi, policy och planering. Dessa initiativ öppnar möjlighetsfönster till utvecklingen av ett hållbart samhälle eftersom de går bortom de gängse strukturer som i dag ses som ”normala”.
De nya praktikerna kan också ses som testbäddar för nya, uthålliga sätt att leva, att organisera ekonomi, samhällsservice och välfärd. Det är därför de kan beskrivas som möjlighetsfönster – som kan skalas upp eller experimenteras med – men de visar också att förändring sker oavsett (eller ibland trots) det rådande systemets förhärskande ekonomiska och sociala logiker.

Forum för miljösmart konsumtion, sekretariatet skrev:

En fråga ifrån webbinariet: Kommer ni fram till i er studie hur man kan frikoppla välfärd och klimatutsläpp?

Vi kommer snarare fram till att vi måste se över hur vi definierar välfärd och hur välfärdssystemet fungerar i relation till det ekonomiska systemet och den resursintensitet som idag är en förutsättning för många av dess mekanismer.

Från slutsatserna i rapporten: "Scenarierna och den diskussion och analys som de gett upphov till visar på att det finns möjlighet att gå mot hållbar utveckling och bibehållet eller ökat välbefinnande. Men välbefinnande behöver bygga på andra värden än i dagens samhälle. Och för att det ska fungera, stödjas och få genomslag behöver politiska styrmedel och åtgärder utarbetas och utvärderas."

Forum för miljösmart konsumtion, sekretariatet skrev:

En fråga ifrån webbinariet: Vad kan vi som jobbar regionalt/på en länsstyrelse göra redan idag för att få till en omställning?

En av insikterna från projektet är behovet av att öppna upp diskussionerna. Att ens prata om andra utvecklingsinriktningar än den rådande är i många sammanhang en "omöjlighet". Att kunna belysa dagens antaganden är här viktigt - vilka prognoser och scenarier arbetas utifrån idag (implicit eller explicit)? Hur ser de relationella resurserna ut, dvs vilka samverkansformer finns, hur stöds arbetet? Ofta sker omställningsarbetet i separata enheter, kanske t.om. hamnar på bara en tjänstepersons bord, när det borde ses som just övergripande frågor i alla förvaltningar/delar. Det finns en direkt paradox i att många kommuner/länsstyrelser/regioner tar fram diverse program som tar helt olika utgångspunkter och diskuterar framtiden på helt olika, motstridiga sätt. Tillväxtprogram kan säga en sak, energi- och klimatstrategier en annan. Folkhälsostrategier en annan. Frågorna måste ses som integrerade! Att arbeta med "munk-modellen" kan vara en bra utgångspunkt.

Vill du bidra till diskussionen?

För att skriva i forumet behöver du vara medlem. Registera dig eller logga in.

Bli medlem Logga in
Bli medlem Logga in