Bli medlem

Vad är hållbar konsumtion och hur kan det bli mainstream?

Dagens diskussion

13 svar i diskussionen Följs av 8
I anslutning till webbinariet den 8 maj kan du ställa frågor och diskutera med Matthias Lehner (Lunds universitet), Vishal Parekh (KTH) och Maria Thorson (Chalmers) mellan kl. 11:10- 11:30. Gör ditt inlägg genom att klicka på den gröna knappen.

Diskussionen är stängd

Svar / Kommentarer

Åsa Granberg skrev:

Hejsan!

Jag misstänker att praktikerna kring att konsumera hållbart följer ungefär samma mönster på populationsnivå som praktikerna kring att leva och agera på ett hälsomässigt bra sätt (jmf Social determinants/sociala faktorer som styr mönster i folkhälsa). Faktorer som spelar in när det gäller de flesta mätetal kring folkhälsa är t.ex. socioekonomisk bakgrund och nuvarande status, utbildningsnivå etc.

Stämmer min misstanke? Hur tänker ni isf kring detta inom projektet?

Mvh /Åsa Granberg

Hej!

Jag skulle nog inte vilja säga att det nödvändigtvis är så. Nu pratar jag i och för sig om vad som "upplevs" vara hälsosamt, men inom matområdet finns många hälsotrender som inte alls nödvändigtvis rimmar med miljömässig hållbarhet. Därför är det viktigt för oss att titta på miljö- och folkhälsomässiga faktorer parallellt när vi utvärderar uppskalningen av praktikerna. Vidare är en viktig aspekt av att en praktik ska gå från nisch till mainstream just att den breda befolkningen anammar den, varav socioekonomiska faktorer m.m. blir grundläggande för att få till en storskalig förändring. Svarar det ungefär på din fråga?

Åsa Granberg skrev:

Hejsan!

Jag misstänker att praktikerna kring att konsumera hållbart följer ungefär samma mönster på populationsnivå som praktikerna kring att leva och agera på ett hälsomässigt bra sätt (jmf Social determinants/sociala faktorer som styr mönster i folkhälsa). Faktorer som spelar in när det gäller de flesta mätetal kring folkhälsa är t.ex. socioekonomisk bakgrund och nuvarande status, utbildningsnivå etc.

Stämmer min misstanke? Hur tänker ni isf kring detta inom projektet?

Mvh /Åsa Granberg

Hej Åsa!

Vi jobbar med forskare inom folkhälsa på KI och de är inne på samma sak. Vi kommer absolut att kolla noga på socioekonomiska faktorer, utbildning, kön, ålder, inkomst osv. Där finns redan mycket forskning på hur olika samhällsgrupper konsumerar som vi tittar på och tar hänsyn till. Jag som kommer från psykologi är ju förstås intresserad av psykologiska aspekter som moral licensing (som jag nämnde i frågestunden) men i det första steget kollar man som forskare på bakgrund, inkomst mm för ofta förklaras mycket av variationen som man mäter i en grupp av just de faktorerna.

Sedan är det svårt att ändra folks bakgrund och därmed tänka att man får fler att adoptera nischpraktiker. Något jag kommer göra är att se vilka grupper det är som anammat vissa hållbara nischpraktiker och fundera över hur man kan få andra grupper att göra detsamma. Vilka praktiker har störst potential, vilka är enklast att få folk att gå över till, vilka strategier kan vara gångbara osv. I sista ledet finns ju också lagstiftning som det kommer att forskas på i programmet också.

/Maria Thorson

Vishal Parekh skrev:

Hej!

Jag skulle nog inte vilja säga att det nödvändigtvis är så. Nu pratar jag i och för sig om vad som "upplevs" vara hälsosamt, men inom matområdet finns många hälsotrender som inte alls nödvändigtvis rimmar med miljömässig hållbarhet. Därför är det viktigt för oss att titta på miljö- och folkhälsomässiga faktorer parallellt när vi utvärderar uppskalningen av praktikerna. Vidare är en viktig aspekt av att en praktik ska gå från nisch till mainstream just att den breda befolkningen anammar den, varav socioekonomiska faktorer m.m. blir grundläggande för att få till en storskalig förändring. Svarar det ungefär på din fråga?

Ja, ungefär. Har ni, eller andra gjort någon kartläggning av hur denna typ av faktorer t.ex. socioekonomisk status och bakgrund, utbildningsnivå, kön mm spelar in för att förklara de mönster av hållbar konsumtion som ses i samhället idag (motsvarande vad som görs inom folkhälsoområdet)? Precis som du skriver tror ävan jag det är grundläggande att ha koll på detta om det ska gå att få till några storskaliga, och bestående förändringar i konsumtionsmönster.

Åsa Granberg skrev:

Ja, ungefär. Har ni, eller andra gjort någon kartläggning av hur denna typ av faktorer t.ex. socioekonomisk status och bakgrund, utbildningsnivå, kön mm spelar in för att förklara de mönster av hållbar konsumtion som ses i samhället idag (motsvarande vad som görs inom folkhälsoområdet)? Precis som du skriver tror ävan jag det är grundläggande att ha koll på detta om det ska gå att få till några storskaliga, och bestående förändringar i konsumtionsmönster.

Såg att Maria redan svarat på min fråga :)

Tack till er alla för bra presentationer!

Åsa Granberg skrev:

Ja, ungefär. Har ni, eller andra gjort någon kartläggning av hur denna typ av faktorer t.ex. socioekonomisk status och bakgrund, utbildningsnivå, kön mm spelar in för att förklara de mönster av hållbar konsumtion som ses i samhället idag (motsvarande vad som görs inom folkhälsoområdet)? Precis som du skriver tror ävan jag det är grundläggande att ha koll på detta om det ska gå att få till några storskaliga, och bestående förändringar i konsumtionsmönster.

Inom matområdet finns det en hel del forskning (särskilt inom Europa) som korrelerar såna faktorer med typ av matkonsumtion. Och det finns mycket sociologisk forskning (t.ex. amerikansk) som knyter t.ex. ekonomiska förutsättningar till tillgången till hälsosam mat. Och absolut, mycket "hållbar" matkonsumtion, som t.ex. ekologiskt, är ju i snitt dyrare än motsvarande konventionella produkter. Den här typen av forskning ligger mycket till grund för min forskning och vilka frågeställningar som jag ställer när det kommer till spridningen av nischpraktiker (som Maria var inne på i sin kommentar ovan).

Vill du bidra till diskussionen?

För att skriva i forumet behöver du vara medlem. Registera dig eller logga in.

Bli medlem Logga in
Bli medlem Logga in