Återkoppling på källsortering ökar motivationen

Publicerad 16 april 2018

Ett amerikanskt forskarlag har testat hur man kan motivera hushåll att källsortera mera genom normbaserad återkoppling, det vill säga jämförelser med hur andra hushåll i grannskapet gör.

Bostadsområde från ovan

Genom att hänga lappar på hushållens dörrhandtag berättade forskarlaget om bostadsområdets genomsnittliga källsorteringsmängd för olika material för föregående vecka, innevarande vecka och dittills under den fem veckor långa studien. 

Dörrhängarna berättade också om andelen hushåll som källsorterade innevarande vecka. Varje vecka hängdes alltså en ny dörrhängare upp. Målet var att skapa en självförstärkande process med bättre resultat för varje vecka. Källsorteringen skedde genom att hushållen ställde ut sitt avfall i olika kärl på trottoaren i samband med den vanliga sophämtningen. 

Men endast vissa hushåll fick dessa dörrhängare. Andra fick endast information om studien och förfrågan om att delta. Andra fick information om källsortering och några fick personlig återkoppling, dvs bara för det egna hushållet. Därutöver fanns en kontrollgrupp som inte fick någonting. Totalt var det fem grupper med liknande socioekonomisk status, med ca 120 hushåll per grupp.

Resultatet  

Hypotesen var att de som enbart fick frågan att delta eller information om studien skulle vara mindre benägna att öka källsorteringen än de som även fick den normbaserade återkopplingen. Så blev det också.

För gruppen som fick dörrhängare med gruppspecifik återkoppling ökade den totala mängden återvunnet material med 17 % under dörrhängarperioden, jämfört med innan.  Hos de som fick personlig återkoppling var siffran 26 %. Inga tydliga effekter uppvisades för hushållen som enbart fått förfrågan eller information.

Jämfört med innan insatsen, ökade andelen deltagande hushåll från 5 % till 13 % under dörrhängarperioden (gruppgemensam återkoppling), respektive från 5 % till 24 % (personlig återkoppling), medan andelen deltagande hushåll bland den bästa tredjedelen, sjönk från 86 % till 84 % (gruppgemensam) respektive från 85 % till 79 %. Utifrån kontrollgruppsdatan menar forskarna att detta sannolikt inte är en slump. Vissa "högsorterande" hushåll såg att andra hushåll inte sorterar lika bra och anpassade sig då efter den normen.

Notera!

Den ökade källsorteringen hos hushållen som fått återkoppling var tydlig, till skillnad från de som bara fått information.

Om valet står mellan att ge information eller att ge återkoppling, är det tydligt vad som motiverar konsumenterna mest att ändra sitt beteende.

Källor