Konsumenters beteenden och konsumtion

Publicerad 13 mars 2018

Många faktorer påverkar hur konsumenter agerar och konsumerar. Det kan vara utbildning, ekonomi, tillgänglighet, vanor, sociala normer, kön eller reklam och media.

Konsumentverket och flera andra aktörer genomför undersökningar för att bygga kunskap kring konsumenters attityder, möjligheter och vanor. Här lyfter vi ett urval av fakta om konsumenter.

Hushållens konsumtion

  • År 2016 uppgick hushållens totala konsumtion till 1889 miljarder kronor.
  • Hushållen ökade sin konsumtion med 23 % under perioden 2006–2016.
    Animerad illustration av en 23 procentig ökning
  • Konsumenternas upplevelse av hur mycket de handlar skiljer sig från vad de faktiskt konsumerar. Konsumenterna upplever att de har ökat sin konsumtion med i snitt 2,3 % under perioden 2010–2016, medan den enligt SCB har ökat med 12,4 % .
  • På alla områden utom kläder/skor tror konsumenterna att de spenderar mindre än de faktiskt gör.
  • I snitt gör den svenska konsumenten köp på second-hand en gång i kvartalet. Den största kategorin är kläder och skor, där 24 % av befolkningen anger att de handlat på second-hand. Andra varor som köps på second hand är husgeråd och porslin, böcker och möbler.

Källa: Konsumtionsrapporten 2017, Göteborgs universitet

Konsumenternas möjligheter

Konsumentverket följer regelbundet upp hur konsumenter upplever sina möjligheter att göra val med miljöhänsyn. På 23 olika konsumentmarknader, visar det sig bland annat att:

  • Konsumenter i åldrarna 26–49 år ser sämre möjligheter att göra val med miljöhänsyn än yngre och äldre. Framför allt ser de i åldern 65–75 år mer positivt på möjligheterna än övriga ålderskategorier.
  • De med lågt miljöintresse ser sämre möjligheter än de med större miljöintresse.
  • Konsumenterna upplever sina möjligheter att göra val med miljöhänsyn som störst på marknaden för mejeriprodukter, vitvaror, frukt och grönsaker, bröd /spannmål samt el.
    Animerad illustration av de fem marknader där det känns lätt att göra hållbara val
  • Konsumenterna upplever sig ha sämst möjligheter att göra miljöval vad gäller paket- och charterresor, kläder och skor, möbler och inredning, hemelektronik samt semesterboende.
    Animerad illustration av de fem marknader där det känns svårt att göra hållbara val
  • Ju mer pengar konsumenterna har att spendera desto mer utmanande blir det att ha en miljömässigt hållbar konsumtion. Givet att konsumtionsutrymmet fortsätter att öka måste de pengar som spenderas bli allt mer ”miljösmarta”.

Källa: Konsumenterna och miljön 2017

Män, kvinnor och hållbar konsumtion

Mäns och kvinnors förhållande till hållbar konsumtion skiljer sig åt. Dels i hur de upplever sina möjligheter att agera miljömässigt hållbart, dels intresset av att agera hållbart, men också i hur de faktiskt agerar. Att vara medveten om att skillnader finns kan vara viktigt för att arbeta med åtgärder för mer hållbar konsumtion.

När Konsumentverket undersökt konsumenters attityder och möjligheter på olika marknader visar det sig att:

  • 49 % av de tillfrågade kvinnorna anser att det är viktigt att veta hur ett inköp påverkar miljön. Andelen män som tycker att det är viktigt är 39 %.
    Animerad illustration av män och kvinnor som tycker att det är viktigt med hållbarhet
  • Kvinnor anger sig vara mer intresserade av miljöpåverkan från sina konsumtionsval.
  • Kvinnor anger sig i större utsträckning än män göra val med miljöhänsyn.
  • Kvinnor uppfattar i större utsträckning att det finns alternativ med mindre miljöpåverkan att välja och ser mer positivt på möjligheterna att välja med miljöhänsyn.
  • När det gäller att göra val på olika marknader i allmänhet, upplever kvinnor sämre förutsättningar än män. I jämförelse med männen upplever kvinnorna sig alltså bättre rustade att göra val med miljöhänsyn, men sämre rustade att göra val i allmänhet.

Källa: Konsumenterna och miljön 2017

Andra studier pekar på att män och kvinnor också agerar olika och att agerandet påverkar miljön på olika sätt.

  • I alla inkomstgrupper har män generellt större klimatpåverkan än kvinnor. Män har en högre energiintensitet, megajoule per krona, för sina inköp relativt kvinnor per inkomstgrupp. (Inkomst är en faktor som påverkar en persons klimatpåverkan – högre inkomst ger ofta högre påverkan.) Källa: Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning
  • Ensamstående män utan barn gör av med 20 % mer energi än kvinnor i samma situation. En bidragande faktor är att män oftare äger och kör bil. Källa: Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning
  • Det finns skillnader i mäns och kvinnors resmönster. Män färdas i genomsnitt 31 km per dag med bil, och kvinnor i genomsnitt 22 km. Källa: Trafikanalys RVU 2012–2013 
    Animerad illustration av två bilar som åkt olika långt
  • Fler kvinnor än män åker kollektivt, knappt 55% av kvinnorna i storstäder åker kollektivt jämfört med knappt 30% av männen. Källa: SCB

Ungas attityder till hållbarhet

  • Över 80 % av de unga anser att det är viktigt att leva hållbart. Ungefär 15 procent tycker själva att de agerar hållbart i sina liv.
    Animerad illustration av 80 procent jämfört med 15 procent
  • 27 % uppger att de regelbundet äter vegetariskt/veganskt.
  • Av dem som väljer vegetarisk mat är miljön den främsta anledningen.
  • 27 % anger att miljö är viktigt när de köper en produkt, men fler tycker att exempelvis pris (87 %), kvalitet (85 %) och bekvämlighet (54 %) är viktigt.
  • En majoritet av ungdomarna anger att de reser miljövänligt och sopsorterar.
  • Tjejer tycker att det är viktigare än killar med miljö och hållbarhet och anger också att de agerar mer miljövänligt.
  • 65 % av de unga anser att miljö och klimat är en mycket viktig samhällsfråga.

Källa: Ungdomsbarometern 2018

 

Sidansvarig: Sammanställning gjord av Konsumentverket