Konsumtionens miljöpåverkan

Publicerad 13 mars 2018

Vår livsstil påverkar inte bara oss själva. Maten vi äter, huset vi bor i, hur vi tar oss till jobbet, vilka kläder vi använder och vad vi gör på fritiden påverkar miljön på olika sätt, både i Sverige och på många ställen i världen. Att sprida kunskap om vad vår konsumtion har för konsekvenser, är en viktig del i arbetet med att nå en hållbar konsumtion och produktion.

Att räkna på konsumtionens miljöpåverkan 

När man beräknar miljöpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv inkluderas påverkan från hela produktionskedjan av varor och tjänster och fördelas på konsumenterna. De konsumtionsbaserade utsläppen räknar utsläpp från varor och tjänster som konsumeras i Sverige, oavsett var i världen utsläppen sker.  Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån redovisar årligen utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv. Utsläpp av växthusgaser är det område där det finns mest data att tillgå.

De utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder, men som orsakats av svensk konsumtion, har ökat med nästan 50 % under de senaste tjugo åren. Under samma period har de konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige minskat med 30 %. Källa: Naturvårdsverket

Hushållens klimatpåverkan

Hushållen står för två tredjedelar av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaserResten utgörs främst av offentlig konsumtion och privata investeringar utomlands. Källa: Naturvårdsverket 

För hushållen är det konsumtion av livsmedel och transport som står för störst klimatpåverkan,  32 respektive 31 % av hushållens totala påverkan.

Klimatpåverkan per konsumtionsområde
Livsmedel 32
Transporter 31
Boende 21
Kläder och skor 4
Övrig konsumtion 12

Diagramförklaring: Konsumtionsbaserad klimatpåverkan per område för hushållens konsumtion 2015 i procent.  Källa: Naturvårdsverket, Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser per område

Områden med stor klimatpåverkan

I kategorin transport ingår bland annat resor med bil och flyg. Fordonsbränsle som bensin och fossil diesel, är en stor källa till hushållens klimatpåverkan.  

  • Fyra av fem nya bilar som säljs idag drivs med fossila bränslen. Endast cirka 2 % på nybilsmarknaden är så kallade supermiljöbilar. Källa: Konsumentverket, Konsumenterna och miljön 2017
  • I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 90-talet. Det internationella flygandet svarar för ungefär lika stora utsläpp av växthusgaser som all bilkörning i Sverige. Källa: Naturvårdsverket, Flygets klimatpåverkan

I kategorin Boende ingår bland annat elanvändning och fjärrvärme.  

  • Mellan åren 2008 och 2014 minskade utsläppen från konsumtionsområdet Boende med över 30 %. Byte av uppvärmningssätt från fossil olja till fjärrvärme, biobränslen och elektriska värmepumpar är en bidragande anledning till att utsläppen har minskat. Källa: Naturvårdsverket, Utsläpp från uppvärmning av bostäder och lokaler

Vad är en hållbar nivå? 

De konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser är totalt cirka 11 ton koldioxidekvivalenter per person och år. En siffra som beräknas behöva gå ner till mellan 1–2 ton koldioxidekvivalenter för att hålla den globala uppvärmningen under två grader.

Behov av utsläppsminskning för att nå 2-gradersmålet
2017 2050
11 1.5

Diagramförklaring: Konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp per person och år, nuläge och önskat läge. Källa: Naturvårdsverket, Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser per person och år

  • I dag orsakar vi svenskar alltså fem till tio gånger så mycket utsläpp av växthusgaser än vad som beräknas vara hållbart. Som jämförelse kan en resa till Thailand tur och retur för en person motsvara ungefär ett till två ton. 
    Källa: Naturvårdsverket, Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser
  • De största utsläppsminskningarna som en privatperson själv kan bidra till är att göra färre  internationella flygresor, äta mindre kött och byta till mer hållbara fordonstransporter. Källa: Naturvårdsverket, Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år
Sidansvarig: Sammanställning gjord av Konsumentverket