Analys av omställningen till fossilfria transporter

Publicerad 19 november 2019

Organisationen Gröna Bilister har i veckan släppt rapporten Gröna kommuner på väg 2019. I rapporten analyseras omställningen av transportsektorn ur ett lokalt perspektiv.

Bilruta med skog i bakgrunden

Utgångspunkten är de kommunala 2030-indikatorerna, som följer omställningen till fossilfria transporter. Det finns indikatorer om bilen och bränslet, men också om beteendet.

Det övergripande nationella målet är att transportsektorns påverkan på klimatet ska minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. Rapporten tar upp vilka delar av omställningsarbetet som rullar på i god takt och var det går för långsamt.

Var går det att ändra beteenden?

– När det gäller resvanor ser vi mest potential att minska bilåkandet i mellanstora städer och i pendlingskommuner. Det beror på att det där finns stora skillnader mellan likartade kommuner, vilket är ett tecken på att resvanorna går att förändra, säger Per Östborn på Gröna Bilister.

Analysen ser till exempel ingen anledning till att 68 procent av resorna i Jönköping sker med bil, medan samma siffra är 37 procent för Uppsala. I Kungsbacka används bilen vid 78 procent av resorna, att jämföra med 57 procent i Upplands Väsby, där pendlingsavståndet till Stockholm är detsamma som från Kungsbacka till Göteborg.

Några slutsatser från rapporten

  • De flesta indikatorer pekar åt rätt håll.
  • Glesbygdskommuner och kommuner i norra Sverige har halkat efter i omställningen till bränslesnålare fordon.
  • Den förnybara andelen drivmedel är högst i relativt tätbefolkade områden i södra Sverige.
  • Körsträckorna per person minskar långsamt i tätbefolkade områden, men ökar på landsbygden.
  • Resandet med kollektivtrafik ökar långsamt. Spridningen i ökningstakt mellan länen är mycket stor.
  • Resvanorna skiljer sig mycket åt i likartade städer och pendlingskommuner.