Åtta skäl till att det kan vara svårt att minska sin konsumtion

Publicerad 2 juli 2019

Professor Magnus Boström vid Örebros universitet har presenterat åtta punkter om varför det kan vara svårt att omsätta värde till handling när det gäller att minska sin konsumtion. Skälen är i första hand hämtade från den sociologiska forskningen.

Professor Magnus Boström

Magnus Boström Foto: Örebro universitet

– Fler och fler förstår att vi i den rika världen konsumerar på ett sätt och i en mängd som är långt ifrån ekologiskt hållbart. Uppfattningen växer att utmaningen är så mycket större än att bara välja några miljömärkta produkter och välja bort de värsta alternativen, säger Magnus Boström. 

Han berättar vidare att han har lyft dessa punkter för att det är viktigt att förstå och erkänna att det är svårt med konsumtions- och livsstilsförändringar, trots goda viljor och ambitioner. 

– Masskonsumtionen pockar på oss hela tiden. Om en förändring verkligen ska kunna ske måste vi förstå och brottas med de strukturer som medvetet eller omedvetet pressar oss tillbaka till våra ohållbara livsstils- och konsumtionsmönster. Förhoppningsvis kan dessa punkter bidra till reflektion och användas som ram för diskussion i olika sammanhang. Detta är en angelägenhet för hela samhället, på alla nivåer. 

Magnus Boströms åtta punkter

1. Struktur

  • Finns det strukturer för att minska konsumtionen? Kan du till exempel cykla eller ta tåget till jobbet? Finns det marknader för att reparera och byta varor?

2. Låst av tidigare val

  • Har du en gång investerat i en villa kan det vara svårt att senare minska energikonsumtionen och biltransporterna. Du behöver ha möbler och inredning samt hålla huset i gott skick för att det inte ska förlora i värde.

3. Korstryck av kulturella värden och normer

  • Den dominerande normen är fortfarande att vi ska konsumera mer. Den bakas in i politiska budskap om vikten av tillväxt, välfärd, jobb samt i reklam, varumärken och moden. Köperbjudanden, influencers och krediter underlättar normen. Normen byts inte över en natt och för den enskilde är det inte lätt att hantera korstrycket av normer.

4. Kunskapsluckor

  • Om du vill ställa om din konsumtion behöver du information och kunskap. Kunskapen kring detta är dock ofta osäker och ofullständig. Hur skadligt är ett kilo koldioxidutsläpp egentligen? Den samlade konsumtionen måste vägas in – vinsterna av ett bra val kan ätas upp av ett sämre.

5. Socialisation

  • Vi lär oss tidigt att älska konsumtion. Driften att konsumera förankras i hjärnans belöningssystem. Vi socialiseras till att bli lyckliga av inköpen och jakten på nya saker. Sakerna bekräftar våra identiteter och gör att vi blir "normala".

6. Sociala relationer

  • Vi förknippar konsumtion med känslomässigt positiva saker som skapar sammanhållning, som semesterresor, middagar och presenter. Människor jämför sig gärna med varandra. Det är till exempel svårt för föräldrar att dra ner på konsumtionen till sina barn, av rädsla för att barnet ska bli mobbat eller att det ska skapa konflikter i familjen. Internet och sociala medier har skapat fler möjligheter för oss att jämföra oss med varandra.

7. Normalisering

  • Masskonsumtionen är en så stor del av vårt liv att den blir osynlig för oss. Vad som betraktas som en normal standard ändras över tid. Om vi blickar tillbaka på konsumtionen förr kan vi också se vad som betraktas som självklart och normalt i vår tid, som tillgången till vattentoalett, hur vi ska tillaga maten och hur ofta vi ska byta kläder.

8. Brist på kollektivt ansvar

  • Den enskilde individen har en del av ansvaret, men det är också nödvändigt med kollektiva rörelser och institutionella lösningar. Om inte samhället eller andra människor gör uppoffringar i tillräcklig utsträckning, speciellt inte de med pengar och makt, kan den enskilde känna att det är meningslöst för dem att göra det. Det krävs initiativ och föregångare.