Hallå där, Kimberly Nicholas!

Publicerad 26 augusti 2020

Kimberly Nicholas är universitetslektor på Lunds universitet med fokus på hållbar utveckling. Från juni i år har hon påbörjat något banbrytande för vårt klimat. I ett projekt tillsammans med Lunds kommun ska Kimberly nämligen realisera den akademiska bilden av ett hållbart samhälle.

Kimberly Nicholas

Kimberly Nicholas, universitetslektor på centrum för studier av uthållig samhällsutveckling (LUCSUS), Lunds universitet

Kimberlys projekt innebär att hon ska arbeta sida vid sida med Lunds kommun i åtta månader för att bidra med vetenskapligt stöd till kommunens klimatarbete. Syftet med projektet är att kunna ge den extra handlingskraft som behövs för att Lunds kommun ska kunna uppnå sina klimatmål.

Kimberly själv är hög av förväntan inför sin tid på kommunen.

– Jag tycker det är kul att få jobba tillsammans under tiden och skaffa en känsla av vilka de här politikerna är som man alltid pratar om. Man säger att ”det saknas politiska viljor”, men de är bara människor de också med sina egna utsikter och motiveringar. Det är viktigt för mig att förstå dem lite djupare och det är lättare om man börjar på hemmaplan.

Har något liknande projekt gjorts tidigare?

– Inte vad jag vet.

Vet du varför?

– Alla har sin egen checklista så att säga. Man har fokus på sitt eget område. Jag har till exempel fokus på att forska, publicera artiklar och undervisa. Men vi har ett klimatnödläge och vi kommer inte att kunna lösa det i tid om vi bara fortsätter att göra som vi gjort innan. Vi måste tänka annorlunda och samarbeta mer. Vi måste bli mer kreativa och hitta andra vägar.

Tror du att den här samarbetsformen mellan akademi och kommunal verksamhet kan bli mer vanlig framöver?

– Det hoppas jag. Hållbarhetsforskning måste förenklas så att folk kan förstå och agera utifrån den. I en demokrati måste vi ha folk med oss och det måste ske på ett sätt som involverar människor. Det är mycket mer effektivt än om man bara inför styrmedel ”top-down” för att få människor att minska på utsläppen. 

Hur upplever du bemötandet på kommunen hittills?

– Alla har varit jätteöppna och glada att ha mig här och jag känner mig välkommen. Folk här vill ha grundläggande fakta så det är jättebra för en forskare. Men det finns ett glapp mellan forskning och vad som faktiskt blir av i praktiken. Förhoppningsvis kan jag bidra till att översätta forskningen för att minska det här glappet.

Du har beskrivit att ett stort problem som måste lösas är transportsektorn, särskilt i Lunds kommun. Vet du varför man inte har lyckats lika bra på den fronten?

– Det är en nyckelfråga. I Lunds kommun så kommer närmare 60 procent av utsläppen från transporter. Kommunen pekar på att man har lyckats bra när det kommer till utsläpp per invånare. Och det är ju jättebra. Men klimatet räknar bara i ton koldioxid, punkt slut. Generellt sett så tror jag problemet ligger i att det är några få med mycket makt som är rädda för förändring och tycker om det nuvarande läget.

Skulle ny teknik inom transportsektorn kunna lösa dilemmat?

– Vi måste göra mer än bara tekniska lösningar, men självklart behöver vi dem också. Men som med nästan allt med klimatet så finns det ingen genväg. Vi måste förändra våra beteenden också. 

Vad tror du om vår potential att förändras?

– Jag tror faktiskt att vi är mycket mer redo för en omställning än vad många tror. Vad vi har sett i Sverige under coronapandemin är att folk faktiskt anpassat sig ganska snabbt och gör saker annorlunda. Folk samarbetar utan att resa till exempel och det gör en hel del för klimatet. Vi måste tänka om – vad som verkligen är nödvändigt och hur vi beskriver vad ’nödvändigt’ är.

Förväntar du dig att se resultat av projektet när du är klar på kommunen?

– Ja, absolut. Vi har ingen tid över för att vänta. Så jag hoppas att jag kan se en nedgång av utsläpp redan nästa år. Så det är min utmaning; att sparka igång en snabbare process.

Har du något tips till ambitiösa kommuner som vill åstadkomma snabbare resultat för att uppnå sina klimatmål?

– Jag skulle tvärtom fråga de som redan har lyckats, för det är de som har kunskapen jag behöver; vad som fungerar i verkligheten.

Mer om projektet hittar du på Kimberlys webbplats