Kommunernas arbete med hållbar konsumtion har studerats

Publicerad 18 december 2019

Hur arbetar kommuner med hållbar konsumtion idag? Vilka utmaningar, möjligheter och behov har de identifierat i sitt arbete? Vilka är drivkrafterna? Stockholm Environment Institute, SEI, har genomfört en enkätstudie bland kommuner. Nu har resultaten samlats i en rapport.

Barn och jordglob

Kommuner en viktig aktör 

Idag ligger Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp på 9 ton CO2e per person. Vi behöver komma ner till 1 ton till år 2050. 

– Ska det vara möjligt behöver alla samhällets aktörer hjälpas åt. Ska vi lyckas minska de globala utsläppen är det viktigt att inte bara se till den klimatpåverkan som genereras lokalt utan även ta ansvar för den påverkan som genereras genom de produkter som vi importerar till Sverige, säger Katarina Axelsson på SEI.

Kommunerna ansvarar för stor andel av den offentliga konsumtionen. De kan också främja en hållbar konsumtion bland hushåll, företag och organisationer. 

Hur kan kommunerna bidra?

Katarina Axelsson lyfter några exempel på vad kommunerna kan göra, även om hon också poängterar att det är viktigt att inte glömma bort övriga konsumtionskategorier. 

– Kommunerna kan bidra inte minst genom sitt arbete med översiktsplaner som kan påverka bebyggelse och transportmönster men också genom till exempel avfallshantering samt att främja kultur- och fritidsaktiviteter.

När det gäller kommunens egen konsumtion är byggande den konsumtionskategori som generellt har störst total klimatpåverkan. Även energianvändning och transporter visar en hög klimatpåverkan.

– Det är viktigt att kommunerna funderar över vilken typ av byggande som planeras, vilka material som används, transportlogistik och hur material kan återanvändas. Kommunerna bör också satsa på förnyelsebar energi och på att minimera sina transporter. De transporter som måste göras bör genomföras så hållbart som möjligt, säger Katarina Axelsson.

Katarina Axelsson lyfter också livsmedel som serveras inom ramen för kommunernas verksamheter.

– Klimatpåverkan kan minskas genom att servera mer mat efter säsong, mindre kött och animaliska livsmedel samt minska matsvinnet.

Hur ser det ut idag?

Många kommuner arbetar idag aktivt med hållbar konsumtion. En majoritet arbetar på något sätt med hållbar konsumtion i den egna verksamheten. Drygt 30 procent arbetar för att främja hållbar konsumtion blad hushållen. Runt 25 procent arbetar också mot företag och organisationer.

– Kommunerna visar hög medvetenhet och ambition och har vidtagit ett stort antal åtgärder för att främja hållbar konsumtion. Till exempel visar resultatet att runt 40 procent av de svarande kommunerna har eller är på väg att etablera ett konsumtionsbaserat hållbarhetsmål. Andra kommuner har inte kommit lika långt, säger Katarina Axelsson.

Kommunerna använder sig framförallt av informativa och administrativa styrmedel i arbetet för att främja hållbar konsumtion.

Brister i uppföljningen   

En majoritet av kommunerna följer inte upp miljöpåverkan från de egna verksamheterna och den egna upphandlingen.

– Det innebär att kommunernas förståelse för den egna konsumtionens miljöpåverkan i dagsläget är begränsad, konstaterar Katarina Axelsson.

Många kommuner följer upp sin konsumtion av livsmedel, transporter och energi. Det är däremot bara en liten andel som följer upp sin konsumtion av till exempel elektronik, möbler och förbrukningsmaterial.

– Dessa konsumtionskategorier står också för en betydande klimatpåverkan och det är viktigt att vi följer upp all konsumtion och gör vad vi kan för att minska konsumtionen även inom dessa kategorier, säger Katarina Axelsson.

Åtgärder är till exempel att återanvända och tillämpa återbruk i mycket större utsträckning.  

Vad krävs för en utveckling?

För att kunna avancera sitt arbete med hållbar konsumtion efterfrågar kommunerna framförallt mer politiskt stöd. Över hälften av kommunerna efterfrågar också mer kompetensutveckling och en stödjande lagstiftning.

– Det finns stort utrymme att förbättra samarbetet mellan kommunerna och möjliggöra ett större utbyte och lärande av varandra, säger Katarina Axelsson.

Kommunerna pekar också på ett stort behov av verktyg och metoder för att bättre kunna samla in och bearbeta data om sina verksamheter och sin konsumtion samt för att kunna följa upp fastställda mål.

– Vi är medvetna om att det än så länge är brist på metoder och verktyg för att beräkna den klimatpåverkan som är kopplad till kommunernas verksamheter men genom att kartlägga den egna konsumtionen kan kommunerna komma väldigt långt mot en bättre förståelse för var konsumtionen kan förändras.

Vad händer nu?

Enkäten har gjorts inom ramen för forskningsprojektet Unlock. Syftet med Unlock är att identifiera och analysera möjligheter och hinder för hållbar konsumtion på lokal nivå. Nu arbetar SEI även med två fallstudier i Lund och Upplands Väsby. Dessa ska komplettera enkätstudien och möjliggöra djupare analys av resultaten man fått. 

SEI startar nu också projektet ”Accelerera mot Agenda 2030: Planering och genomförande för minskade klimatfotavtryck på lokal nivå”. Syftet är bland annat att utveckla ett verktyg som kommer att tillhandahålla en databas över hushållens och de offentliga myndigheternas klimatavtryck från konsumtion med statistisk per kommun. Det ska också ge stöd åt kommunerna att identifiera styrmedel och andra åtgärder för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen.