Konferens om en hållbar konsumtion av mat

Publicerad 28 november 2019

Missade du Konsumentverkets och Livsmedelverkets konferens den 27 november, kring vägar för att nå en hållbar matkonsumtion? Eller vill du som deltog uppdatera dig? Här kommer en sammanfattning av vad som hände under konferensen.

Programpunkter under dagen

En gemensam väg mot en mer hållbar livsmedelskonsumtion

Annica Sohlström och Cecilia Tisell

Annica Sohlström, generaldirektör på Livsmedelsverket och Cecilia Tisell, generaldirektör på Konsumentverket inledde dagen med att berätta om myndigheternas gemensamma arbete för att ta sig an utmaningarna och underlätta för konsumenterna att välja hållbar mat, både för hälsa och miljö. Vi behöver inte vänta längre, vi vet tillräckligt för att kunna börja agera nu, var ett av deras budskap.

Inspelning – En gemensam väg mot en mer hållbar livsmedelskonsumtion

Från lyx till stapelvara – fördelar och risker med förändrad köttkonsumtion

Åsa Lannhard Öberg och Anna Karin Lindroos

Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket och Åsa Lannhard Öberg, utredare på Jordbruksverket tog med oss på en resa kring hur svenskarnas köttätande har förändrats under de senaste decennierna. Köttkonsumtionen har påverkats av yttre faktorer som pris och regleringar, men också av till exempel utbrott av galna kosjukan och av kunskap. Vi lägger mindre del av våra pengar i hushållet på livsmedelskonsumtion idag än tidigare. När det gäller mat och dryck lägger vi mest pengar på kött. De berättade också om olika saker som påverkar vår konsumtion av kött, som politik och regler, känslor och värderingar, utbud och trender med mera. Män äter mer kött än kvinnor. Skillnader ses redan i årskurs fem. De lyfte också vad en minskad konsumtion av kött skulle innebära för hälsan. 

Vad kan ligga på tallriken år 2030 eller imorgon?

Elin Röös

Elin Röös, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet försökte bland annat definiera en hållbar köttkonsumtion:

  • minimerad negativ miljöpåverkan

  • maximerad positiv miljöpåverkan​, till exempel biologisk mångfald

  • god djurvälfärd

  • låg antibiotikaanvändning

  • minimerad mat-foder-konkurrens

  • goda sociala villkor för lantbrukaren och andra berörda.

Elin Röös lyfte flera olika perspektiv när det gäller hållbarhet och köttkonsumtion. Utifrån detta tog hon upp frågan hur mycket mindre kött vi egentligen bör äta. Svaret är minst hälften så mycket som idag. 

Hinder och möjligheter att göra hållbara val av kött

Kajsa Resare Sahlin

Vilka hinder och möjligheter finns att göra hållbara val av kött? Den frågan tog forskaren Kajsa Resare Sahlin vid Sveriges Lantbruksuniversitet upp, utifrån en rapport från Konsumentverket. Vanor, attityder och kunskap men också pris, reklam och utbud är faktorer som påverkar vad som hamnar på tallriken. Konsumenter förväntas hela tiden göra rätt, vilket kan bli övermäktigt. De behöver hjälp från aktörer i branschen för att göra hållbara val. 

Den (ir)rationella människan

Robert Östling

Vi människor är inte alltid rationella, konstaterade Robert Östling, forskare i beteendeekonomi vid Handelshögskolan Stockholm. Vi gör saker fast vi vet att det inte är bra för oss eller andra. Även om människan ofta inte agerar rationellt vet vi att ett högre pris leder till minskad konsumtion. Vi vet också att utsläppen kommer att bli för stora om den som orsakar utsläppen inte betalar för dem. Exempelvis nudging, kan ha stor effekt, i alla fall på kort sikt, men det är osannolikt att vi kan "knuffa" oss till en hållbar utveckling. Nudging bör vara ett komplement till ekonomiska styrmedel. Det bästa vore att se till att konsumenten (helst indirekt via producenten) betalar för utsläppen.

Metoder att förändra matvanor

Malin Jonell och Therese Lindahl

Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet och Malin Jonell, doktor i systemekologi, vid Stockholms universitet lyfte hur olika typer av styrmedel fungerar när det handlar om att förändra vad vi äter. Mjuka styrmedel är till exempel nudging, sprida goda exempel och utbilda nyckelaktörer som en indirekt metod. Hårda styrmedel kan vara monetära styrmedel och att påverka utbudet. De bjöd på en rad exempel och lärdomar från Sverige och andra länder.

En kavalkad av exempel

Flera olika aktörer presenterade på två minuter konkreta exempel på hur de arbetar för att gynna en mer hållbar konsumtion:  

Presentationer från projektkavalkaden

Inspelning från projektkavalkaden

Workshop

Workshop-deltagare

Alla deltagare var med på en workshop kring hur vi når en mer hållbar livsmedelskonsumtion. I grupper fick de bland annat göra en löpsedel för år 2030 som visar att vi lyckats ställa om. De fick också svara på vilka framgångsfaktorer och utmaningar som har gjort att vi nått dit. Slutligen fick de fundera över vad som är första steget att ta redan imorgon. 

Panelsamtal – hur kommer vi vidare?

Panelsamtal

Avslutningsvis hölls en diskussion mellan olika aktörer i livsmedelskedjan. Vilka verktyg och möjligheter har vi att agera redan idag? Vem kan göra vad och vilket är nästa steg? 

Vi tackar följande personer för spännande samtal i panelen:

  • Åsa Odell, vice ordförande Lantbrukarnas riksförbund, LRF
  • Lars-Olof Johansson, docent i psykologi, Göteborgs universitet
  • Jenina Dahlberg, kommunikatör/kampanjansvarig, Sveriges Konsumenter
  • Anna Richert, expert hållbar mat, WWF, Världsnaturfonden
  • Charlotta Szczepanowski, chef Hållbarhet och kvalitet, Coop

Inspelning från panelsamtalet

 – Vi vill rikta ett stort tack till panelen, alla talare och inte minst alla deltagare som kom och engagerade sig. Vi hoppas att dagen inspirerat till fortsatt handling, säger Emma Schütt, utredare på Konsumentverket.