Projektet Folkverkstan utvecklar mötesplatser för hållbar konsumtion

Publicerad 1 september 2020

Projektet Folkverkstan tar fram koncept för mötesplatser för lagning och reparation. Konceptet ska testas i flera omgångar och sedan resultera i en "kokbok" för andra att ta del av.

Verktyg i tygpåse

Foto: Pia Jägstrand

Bakom projektet står Föreningen Norden Norrbotten tillsammans med finska Pohjola-Norden. Samarbete sker med kommunerna Boden, Haparanda och Luleå samt Uleåborg i Finland. Medverkar i projektet gör även folkbildningsorganisationer på svensk och finsk sida. Projektet finansieras av EU-fonden Interreg Nord, tillsammans med Nordkalottrådet och regioner och kommuner. 

"Kokbok" med lärdomar

Målet med projektet är att ta fram en modell för hur man kan få mötesplatser för reparationer att fungera. På mötesplatserna ska privatpersoner kunna göra och lära sig mer om enklare lagningar av vardagsföremål i hållbarhetssyfte. Alla lärdomar och goda exempel skrivs ner i en slags kokbok eller verktygslåda för de som vill ta konceptet vidare. Målgruppen för materialet är inte minst offentlig verksamhet i både Sverige och Finland.

– Andra mervärden med projektet är gränsöverskridande samarbete och att medborgare kan få insikter om hållbarhet längs med vägen, berättar projektledare Jan Kemi.

En annan förhoppning är att få verkstäderna långsiktigt hållbara som verksamheter.

– Kommunerna har en viktig roll i detta – offentlig sektor har ett ansvar för genomförandet av Agenda 2030. Genom kokboken får de hjälp med ett sätt att ta sig an frågan om hållbar konsumtion. Kommuner kan stå för till exempel infrastruktur. Företag och yrkeskunniga kan stå för delar av kompetensen. Här finns möjlighet för näringslivsutveckling, säger Jan Kemi.

Koncept som testas 

– Det finns mötesplatser för reparationer, till exempel i Göteborg. Men det är ingen som har utvecklat ett koncept på det här sättet, säger delprojektledare Pia Jägstrand. De platser som finns ligger också mest i storstäder, men här i Norrbotten är det större ytor och färre folk. Det gör att vi måste få många olika aktörer att samverka.

En förstudie är redan gjord och nu pågår första delen av projektet som handlar om utvecklingsarbete. Man tar fram innehåll och affärsmodeller som kommer att testas under flera omgångar. Det sker i samverkan med kommunerna.

– Vi ska prova olika sätt på sex olika ställen. Sedan ska vi jämföra dem, berättar Pia Jägstrand.

Testplatserna är Försvarsmuseet i Boden, ett av biblioteken i Luleå, Ungdomens hus i Haparanda och tre kvartersstugor i Uleåborg. De senare är en slags föreningsdrivna mötesplatser som stöds av kommunen. Första testomgången drar igång i mitten av september.

Det finns också ett utvecklingsteam kopplat till projektet. Det består av personer från universitet och från näringslivet med hantverkarkompetens. Även hållbarhetsexperter och personer som kan frågan kring samhällstjänster och socialt entreprenörskap ingår.

Ge kunskap och inspiration

– De som kommer till platserna ska både lära sig mer och bli inspirerade. Jag tror att ju mer man provar, ju mer vill man göra själv. Man får insikt om behovet av att förlänga livet på prylar. Det man inte kan fixa själv kanske man får upp ögonen för att laga hos yrkesverksamma, säger Pia Jägstrand. 

Hon lyfter också att det har varit mycket fokus på återbruk i samhället, men att det finns ett växande intresse för lagning och reparation. 

– Allt måste inte vara kreativt, man behöver inte göra en ny sak av allt. Här är det lagning som är den stora poängen, säger Pia Jägstrand.

Projektet pågår till hösten 2022

Konceptet som utvecklas inom projektet ska vara färdig i september 2022. I slutet av projektet ska också en spridningskonferens hållas, där till exempel kommuner som vill ta del av lärdomarna kan delta.