Smarta Kartan till Sjuhärad

Publicerad 27 juni 2019

Allt fler får upp ögonen för att hyra, dela, byta, låna, ge och få. Samtidigt kan det vara svårt att få en samlad bild över vad som finns. En lösning är det digitala verktyget Smarta Kartan, som visar alla delningsinitiativ i ett område och på nätet.

Mia Magnusson

Mia Magnusson, Borås stad

Smarta Kartan skapades av den ideella föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg tillsammans med Göteborgs stad. Kartan är gratis att driva och har en så kallad öppen källkod, så andra kommuner eller privatpersoner kan utveckla kartan. Malmö har redan hakat på och just nu pågår ett arbete inom projektet Hållbar Landsbygd Sjuhärad. Mia Magnusson på Borås stad är projektledare. 

– Syftet är att normalisera delning och få invånare att hitta delningsinitiativ i sitt närområde. Vi vill samla alla initiativ på samma ställe och visa vad som finns.  Det kan vara ett litet delningskylskåp eller den stora fritidsbanken. Här ligger de sida vid sida och får lika stor plats!  

Mia Magnusson lyfter att kartan bidrar till alla tre komponenter av hållbarhet.  

– Förutom den miljömässiga delen finns även den sociala. Du kommer närmare människor och ditt närområde när du delar. Det finns också ekonomiska ingångar – att det finns till för alla, oavsett vad du har i plånboken.  

Lansering i höst 

Arbetet i Sjuhärad har pågått sedan september. Det har delvis skett tillsammans med en av Smarta Kartans grundare, Jonathan Mattebo Persson, som har varit processtöd. De har anordnat flera workshopar med invånare i Vårgårda, Tranemo, Svenljunga, Bollebygd, Borås, Mark och Ulricehamn. Herrljunga kommun återstår. Deltagarna har fått berätta om olika delningsinitiativ som finns. 

Delningsfönster i Ulricehamn

Fönster för delning i Ulricehamn

– Vi har gjort en bruttolista med runt 200 exempel. Nu ska vi göra ett urval och en beskrivning av alla initiativ inför lanseringen i september. Här är det även ideella krafter som hjälper till, berättar Mia Magnusson. 

Ett exempel finns i Ulricehamn. Där har en privatperson byggt in en låda i sitt fönster där det står att det är gratis att lämna och ta vad du vill ha. Ett annat är i Vårgårda där kommunen samarbetar med en kioskägare för att låna ut elcyklar vid stationen.  

Nätverket är poängen  

Mia Magnusson betonar att kartan bara är verktyget och att det behöver skapas ett lokalt engagemang.  

– Det viktiga är kulturen och nätverket runt omkring! Det är processen som får kartan levande. Vi som jobbar med frågorna pratar ofta om att de behövs stora ändringar i systemet – att vi behöver skala upp. Men vi kan också skala ner och skapa de här mötesplatserna. På våra workshopar har det varit ett fantastiskt engagemang. Det finns så många idéer hos människor, men de kanske inte hittar varandra utan hjälp. Efter en workshop skapades till exempel Facebook-gruppen “Vi hjälper varandra i Mark”, där personer hjälps åt och lånar ut saker och delar kunskap med varandra.  

Lärdomar för andra  

Även om projektet är pågående har de redan dragit flera lärdomar. Att identifiera och prata om de olika rollerna som finns i arbetet kring kartan är en av dessa. 

– Ibland kan det vara svårt att vara en offentlig aktör, då det är lätt att tro att vi ska fixa allt. I processen med Smarta Kartan bygger mycket även på det ideella engagemanget. Vi drar igång processen, men fler behöver vara med och delta. Andra kommuner kanske vill driva liknande initiativ och då är det viktigt att tänka till i förväg kring roller och syfte i den lokala processen, säger Mia Magnusson.