Studie om att minska avfallet

Publicerad 28 maj 2020

Hur får vi avfallsmängderna att minska? Det har Mimmi Bissmont forskat på. Hon delar sin tid mellan Malmö universitet och tjänst som utvecklingsingenjör på VA SYD. VA SYD är ett kommunalförbund för vatten och avfall i Malmö, Burlöv, Eslöv, Lomma och Lund.

Mimmi Bissmont

Mimmi Bissmont

– Arbetet i kommunala avfallsorganisationer handlar mycket om insamling. Vi har även jobbat med att få mer att återvinnas istället för att förbrännas. Det har vi gjort bra i Sverige. Senaste åren har det dock blivit mer fokus på att förebygga avfall. Men vi har inte sett att mängden har minskat. Jag började forska på halvtid för att för att kunna svara på frågan hur vi gör det, berättar Mimmi Bissmont.      

Studie om människor och avfall  

Mimmi Bissmont har intervjuat personer om hur de ser på avfall. Studien visar att det är komplext med saker och bortskaffande. Många sparar, säljer, lämnar till välgörenhet eller ger bort saker de inte längre vill ha. Så länge vi uppfattar att en sak har ett ekonomiskt eller känslomässigt värde vill vi inte slänga den. 

– IVL har gjort en studie som visar att 20 procent av det som slängs på återvinningscentraler är saker som är fullt användbara. Här finns en klyfta. Vi vill inte slänga saker, men vi gör det i stor grad, berättar Mimmi Bissmont. 

Hon konstaterar också att det finns en bra infrastruktur för att göra sig av med avfall, men inte samma struktur för att få saker att cirkulera.

– Det måste till exempel bli lättare att reparera och upcycla saker. Och när vi vill göra oss av med saker måste det finnas en mottagare, annars blir de sopor.

Bloggare som minimerar avfallet

Den andra studien fokuserar på bloggare som skriver om viljan att minimera sitt avfall. Bloggarna visar på vilka möjligheter det finns idag. 

– Vi kan ha dessa ”zero wasters” som förebilder och normalisera möjligheterna de har sett. Det kan vara att ta med egen lunchlåda eller använda delningstjänster, säger Mimmi Bissmont.

Studien visar också att bloggarna upptäcker att det är svårt att bara köpa nödvändiga saker. Gränsen för vad som är nödvändigt är också svår. Det finns till exempel klädkoder på jobbet. Är de nödvändiga att följa?

Konsumtion som mer än bara inköp

Utifrån studierna tycker Mimmi Bissmont att det saknas perspektiv i de modeller för konsumtion som finns idag.

– Modellerna handlar om att köpa–sälja–kasta. Min forskning utgår från att det finns olika behov som gör att vi konsumerar, för att kunna delta i de aktiviteter som finns i samhället. 

Hon föreslår istället en modell med fyra steg.

  1. Ett behov uppstår i vardagen.
  2. Man införskaffar något för att möta behovet.
  3. Man använder det man har införskaffat.
  4. Man bortskaffar det på något sätt.

– I begreppet konsumtion ingår alla fyra stegen och man behöver jobba med alla i arbetet med hållbar konsumtion. Men vi pratar väldigt lite om steg 1 och 4, säger Mimmi Bissmont.

Arbete inom VA SYD

Själv tar Mimmi Bissmont med sig kunskap från forskningen in i arbete med ny avfallsplan för Malmö. 

– Våra avfallsplaner har till stor del handlat om källsortering. Allt ansvar har legat på oss som avfallsorganisation. Nu vill vi få fler förvaltningar att känna delägarskap för det förebyggande arbetet, avslutar Mimmi Bissmont.

Vad aktörer kan göra

Nedan följer exempel från Mimmi Bissmont på vad olika aktörer kan göra.

Kommuner kan:

  • sprida och normalisera de möjligheter som finns.
  • balansera budskapet att källsortering är bra, men inte tillräckligt för att nå miljömålen.

Myndigheter kan:

  • ändra lagar
  • underlätta möjligheter att reparera, hyra med mera. 

Näringslivet kan:

  • utgå från sina produkter och kanaler för att identifiera och skapa handlingsutrymme för kunder att förebygga avfall. 

Individer kan:

  • utnyttja de möjligheter som redan finns idag.