Svenskarnas syn på vegetarisk mat

Publicerad 15 maj 2020

Hur såg svenskarna på vegetarisk mat under 2016–2019? Vad skulle kunna få dem att äta mer vegetariskt? Det har forskare undersökt och sammanställt i en rapport.

Tallrik med mat

Rapporten lyfter att det finns tre tydliga skäl till varför människor väljer att äta vegetariskt: miljö, hälsa och djurvälfärd. En växtbaserad kost ger mycket lägre utsläpp av växthusgaser än en animaliebaserad. Därför är det en lovande väg att gå för att nå klimatmålen inom livsmedelssektorn.

– Vi är på väg mot att folk äter mer växtbaserat. Det går lite långsamt men med våra förslag kan det gå ännu snabbare. Studien visar att ansvaret för omställningen ligger på många aktörer, inte bara på individen, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

Resultat från rapporten i urval

Vad kan man se utifrån sociodemografiska faktorer?

  • Minst vegetariskt äter medelålders och äldre män.
  • Mest vegetariskt äter unga och medelålders kvinnor.
  • Personer som bor i storstadsregioner äter oftare vegetariskt.
  • Personer med hög utbildningsnivå är oftare vegetarianer.

Vad kan få svenskar att äta eller handla mer vegetariskt?

  • Kunskap om vegetarisk matlagning och recept.
  • Större och bättre utbud.
  • Godare och mer smakfulla produkter.
  • Lägre prisnivåer och erbjudanden.

Vad föreslår forskarna för förändringar?

Utifrån sina analyser har forskarna förslag till producenter, beslutsfattare och livsmedelshandlare för hur de kan få olika grupper att äta mer vegetariskt. 

  • Sänka momsen på vegetariska produkter.
  • Stimulera forskning och utveckling kring vegetariska ersättningsprodukter.
  • Ha tydlig samhällsinformation om fördelarna med en mer växtbaserad kost.
  • Vägleda i hur man sammansätter en näringsriktig klimatsmart kost för olika grupper.
  • Arbeta i butiker med till exempel extrapriser och smakportioner.
  • Använda offentliga måltider för att påverka matvanor genom nudging.

Om rapporten

Rapporten är baserad på data från tvärsnittsundersökningen ”Vegobarometern”. Studien har finansierats av Mistra Sustainable Consumption och skrivits av Patricia Eustachio Colombo, Liselotte Schäfer Elinder och Annika Carlsson Kanyama.

Rapporten Vegobarometern