Lär om konsumtionens miljöpåverkan

Publicerad 3 december 2018 Uppdaterad 23 januari 2020

Vår livsstil påverkar inte bara oss själva. Maten vi äter, huset vi bor i, hur vi tar oss till jobbet, vilka kläder vi använder och vad vi gör på fritiden påverkar miljön på olika sätt, både i Sverige och på många ställen i världen.

Att räkna på konsumtionens klimatpåverkan 

När man beräknar miljöpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv, tar man med påverkan från hela produktionskedjan av varor och tjänster fram till att de konsumeras. De konsumtionsbaserade utsläppen räknar utsläpp från varor och tjänster som konsumeras i Sverige, oavsett var i världen utsläppen sker.

Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån redovisar årligen utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv.

Hushållens klimatpåverkan

Hushållen står för två tredjedelar av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaserResten utgörs främst av offentlig konsumtion och privata investeringar utomlands. Källa: Naturvårdsverket, Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser per område

Klimatpåverkan per konsumtionsområde
Livsmedel 31.2
Transporter 33.4
Boende 17.9
Kläder och skor 3.5
Övrig konsumtion 14

Diagramförklaring: Konsumtionsbaserad klimatpåverkan per område för hushållens konsumtion 2017 i procent.  

I kategorin transport ingår bland annat resor med bil och flyg. Fordonsbränsle som bensin och fossil diesel, är en stor källa till hushållens klimatpåverkan.  

  • 2017 var 92% av alla personbilar i trafik, bensin- och/eller dieselbilar. Källa: Trafikanalys, Fordon 2017
  • I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 90-talet. Det internationella flygandet svarar för ungefär lika stora utsläpp av växthusgaser som all bilkörning i Sverige. Källa: Naturvårdsverket, Flygets klimatpåverkan

I kategorin Boende ingår bland annat elanvändning och fjärrvärme.  

  • Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser från uppvärmningen av bostäder och lokaler minskat med 90%. En bidragande orsak är att många övergått till att värma sina bostäder med exempelvis fjärrvärme och elektriska värmepumpar, istället för fossila bränslen. Källa: Naturvårdsverket, Utsläpp från uppvärmning av bostäder och lokaler

Vad är en hållbar nivå? 

Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 9 ton koldioxidekvivalenter per person och år. För att hålla den globala uppvärmningen under två grader (i enlighet med vad världens länder har förbundit sig till genom Parisavtalet) bör de genomsnittliga utsläppen för alla länder vara mindre än ett ton per person till år 2050.

  • Klimatpåverkan från konsumtionen i Sverige är idag långt ifrån miljömässigt hållbar. Den behöver minska med ungefär 80 procent inom ett par decennier. Källa: Konsumentverket, Konsumenterna och Miljön 2018
  • Som privatperson bidrar man till störst utsläppsminskning genom att göra färre internationella flygresor, äta mindre kött och byta till mer hållbara fordonstransporter. Källa: Naturvårdsverket, Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år