Lär om metoder för att ändra matvanor

Publicerad 25 maj 2020

Konsumentverket har tagit fram en rapport om vilken effekt olika metoder för att påverka kostvanor kan ha. Enligt rapportens författare behövs hårda styrmedel för att snabbare ändra konsumtionen i en mer hållbar riktning. Det är till exempel skatter eller ändrat utbud. Även mjuka styrmedel, som nudging och information, kan ge viss effekt.

Två personer handlar grönsaker i butik

Bakgrund

Rapporten har skrivits av Therese Lindahl och Malin Jonell vid Beijerinstitutet. Resultat, slutsatser och förslag är författarnas egna.

Syftet med rapporten är att inspireras och lära av olika metoder som kan ändra beteenden kring matval. Fokus ligger på en minskad konsumtion av kött. Rapporten ska ge aktörer kunskap och verktyg. I rapporten framgår att det finns många olika typer av insatser som aktörer kan arbeta med för att driva på en snabbare omställning. 

Olika metoder

Hårda styrmedel

Enligt rapportens författare är det sannolikt mest effektivt att införa någon form av så kallade hårda styrmedel. Exempel är koldioxidskatt på mat eller lagändringar. Dessa insatser kan dock vara svårare att införa och få acceptans för än mjuka styrmedel.

Mjuka styrmedel

Mjuka styrmedel är till exempel information till konsumenter och nudging. Det kan vara guider och märkningar. Ett exempel på nudging är att ha frivilligt tillval av kött till en vegetarisk "dagens rätt". Om enbart mjuka styrmedel införs kan effekten vara begränsad. Men de kan spela en stor roll om de införs tillsammans med hårdare styrmedel. De kostar inte heller så mycket att införa.

Indirekta insatser

En tredje typ av insatser riktar sig inte direkt till konsumenter, utan påverkar konsumtionen indirekt. Dessa insatser kan skapa förutsättningar för att ändra normer och för att lyckas med andra metoder. Det kan vara att utbilda kockar i offentlig verksamhet eller skapa överenskommelser i branschen. Ett exempel är att komma överens om att ändra utbudet i en mer hållbar riktning genom att ta bort sämre produkter, för att göra det enklare för konsumenter att välja rätt. 

Vad kan aktörer göra?

Beslutsfattare

Beslutsfattare kan verka för hårda styrmedel och insatser som kan ge långvarig effekt.

Dagligvaruhandeln

Dagligvaruhandeln kan till exempel arbeta med marknadsföring, utbud och exponering eller branschöverenskommelser för att främja en mer växtbaserad kost. De kan använda nudging och göra det enklare för konsumenter att veta vad som är en mer hållbar produkt. Ett annat sätt är att underlätta för underleverantörer och företag som vill satsa på växtbaserade alternativ.

Offentlig sektor

Offentlig sektor kan hjälpa till att ändra normer kring vad vi äter. De kan erbjuda vegetariska alternativ oftare och introducera nya rätter.

Fallstudier

I rapporten kan du även läsa om 15 fallstudier som ger exempel på olika metoder. Vissa har varit mer eller mindre lyckade.